Hat mot yttrandefriheten.

Utdrag från bloggen debattsidan.com: artikel 13

Jag har successivt börjat inse att hatet mot den västerländska yttrandefriheten bland vanliga muslimer är vida större än vad jag tidigare hade föreställt mig. Lars Vilks har blivit vår egen Salman Rushdie, och han kan inte längre leva ett normalt öppet liv i Sverige. För det finns så många muslimer i vårt eget land som har hotat honom, och som är beredda att ta livet av honom.

Här gäller det att vi kommer ihåg vad som står på spel. För yttrandefriheten är den frihet som måste råda för att utsatta människor skall ha möjlighet att åberopa alla de andra mänskliga rättigheterna. Om vi förlorar vår yttrandefrihet, vilket vi sakteligen verkar vara på väg att göra så länge vi inte mangrant försvarar den, så dröjer det inte länge förrän vi förlorar alla våra andra rättigheter också.

Vi bör dra oss till minnes att det främsta populistiska slagordet för 1700-talets upplysningsprojekt var Krossa den skändliga! Det skrev Voltaire mot påvekyrkan, och hans anhängare instämde däri.
Varför skall kristna tåla mer blasfemi än muslimer? Varför skall det vara svårare för många att kritisera islam idag än vad det var för Voltaire att kritisera kristendomen på 1700-talet? Voltaire överlevde de kristnas fientlighet. Holländaren Theo van Gogh överlevde inte imamernas uppvigling mot honom.

Yttrandefriheten är rätten att såra och kränka. Det är exakt vad yttrandefriheten är. Vi, människor, äger rätten att såra och kränka varandra. Det är en viktig rättighet. Utan den rätten blir vi slavar.

Om ändå folk kunde förstå detta, speciellt gaphalsarna som envist skriker islamofobi.