Påven pratar strunt
i vanlig ordning.
Världen behöver förnyelse, sade han. I så många av våra samhällen, vid sidan om det materiella välståndet, breder en andlig öken ut sig, en inre tomhet, en namnlös oro, en tyst känsla av hopplöshet.
Han sade att kyrkan behöver idealism och generositet. Han refererade också till abort och uppmanade ungdomarna att värna livet.
Skulle en tomhet breda ut sig för att man inte dyrkar påveämbetet och dess fantasier? Dumheter, livet har så mycket annat att ge än att tro på en gud. Att försöka påverka en hopplöshet genom ett gudstroende är inte ett mindre surrogat än fly till vilken annan värld som helst.
En persons vanföreställningar kallas psykisk sjukdom tusen personers vanföreställning kallas religion.
Påven säger att kyrkan behöver idealism, är inte gudadyrkan en idealism, räcker inte den till? Och katolska kyrkans motstånd mot abort känner man till liksom dess motstånd mot preventivmedel, kondomer t.ex. Vilket har hjälpt till med aids spridningen i världen och överbefolkning i vissa delar av världen.
Sedan 1870 är det faktiskt “en för saligheten nödvändig trossats” att påven är ofelbar i trosfrågor. Bara en sådan sak gör att man misstänker att inte allt står rätt till. Man får inte hitta fel av den anledningen att man kan hitta så många fel.
Jo, men det var ju ett bra försök av påven iaf.
Du har missuppfattat dogmen från 1870
Ett sätt att förklara den är att allt som Kyrkan säger om trosbekännelsen är vad Jesus själv säger eller har sagt.
Om Abort finns det ingen dogm, det är en etisk fråga och inte en “trosfråga”
Att Gud existerar är däremot en trosfråga och alla kristnas grundval
Tja jag vet inte, eftersom påven är guds närmaste ställförträdare här på jorden så kan man ha sina synpunkter på det.
Nu är jag inte insatt i det religiösa historien men jag vet att katoliker liksom många andra religiösa grupperingar tydligen måste ha en gudomlig boss på jorden i mänsklig gestalt av ofelbarhet och följden därav blir att denna inte går att kritisera.
Enligt vad jag läst om påvens roll så:
“Du är Petrus, och på denna klippa skall jag bygga min församling… Jag skall ge dig himmelrikets nycklar. Allt vad du binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt vad du löser på jorden skall vara löst i himlen” sägs vara påvens roll.
Redan i slutet av 100-talet hade biskopen i Rom – dvs “påven” i Rom – blivit den västerländska kristenhetens mer eller mindre oomtvistade ledare. I egenskap av överhuvud för Kristi församling kom han att betraktas som Jesu representant eller ställföreträdare här på jorden under “församlingens tid”, dvs fram till Jesu återkomst.
Vilket jag tror aldrig kommer att ske.
Du kan lägga abortfrågan i vilket fack du vill, men det tar inte bort den katolska kyrkans ansvar i frågan om aidsspridningen och överbefolkning.
Sedan om guds existens har du naturligtvis rätt, du har din tro, jag min.