Nu har vi varit olydiga igen och då måste naturligtvis politiker sätta ner foten för våran egen skull.
Nu förbereds en tvingande lag a la kvotsystem där alla kommuner skall tvingas bidraga till mångfalden.
Såg på tv i morse om ett S-kommunalråd tror jag han var i en Norrlandskommun som på allvar menar att folk som snusar skall ev få lägre lön. En av orsakerna är att han påstår att de är oftare sjuka. Vad blir nästa steg? Sänka lön för diabetes sjuka?
Övervaknings ivern når också nya höjder. Ute i Europa förbereds gräddfiler för skivbolagen och liknande.
Det är ställt bortom allt tvivel att vi blir mer kontrollerad och varje litet steg mot detta motiverar staten med goda syften. Men någonstans passerar man lagom.
Med många små steg så blir sträckan till slut lång och någon gräns för kontrollbehovet tycks inte finnas.
Sedan har media och vänsterorganisationerna tagit på sig rollen att fostra oss moraliskt. Detta innebär att dessa väljer åt den enskilde medborgaren, utan att ha befogenhet att göra detta.
Den världsbild som de målar upp blir så till synes enkel, där de goda är genomgoda och de onda är genomonda, vilka som är de goda är inte svårt att förstå.
Det ställningstaganden de gör är fullständigt självklara. Det finns inga andra tänkbara val, tycks man anse.
Vi som inte har det korrekta tänkandet har en mentor som talar om för oss hur vi skall tänka.
Så medborgare, ha ingen egen åsikt om den inte stämmer med den moraliska elitens. Eller i alla fall, uttala den inte. Yttrandefriheten är bra, endast om den följer samma mönster som angivits ovan.
