Grundlagsskyddet som det är tänkt, nu har vi allehanda IPRED/FRA lagar som förvirrar och hur starkt detta grundlagsskydd är nu, vet inte jag i alla fall.
Men officiellt ännu vad jag förstår så gäller:
Yttrandefrihet omfattar rätt att yttra sig muntligt samt rätten till att föra fram åsikter i radio, tv och liknande medier, utan censur eller bestraffning. I FN:s universella deklaration om de mänskliga rättigheterna formuleras den som ”Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser.” En liknande text finns också i Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Yttrandefrihet regleras ofta i ländernas grundlagar.
Yttrandefrihetsgrundlag (1991:1469)
Att publicera på Internet. .pdf fil
För att en hemsida ska skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen krävs det att sidan registreras hos Radio- och tv-verket. I januari 2003 infördes möjligheten att registrera hemsidor för att få skydd av grundlagen. Sedan dess har verket fått in 474 anmälningar om att få omfattas av skyddet. Av dem är färre än 100 privatpersoner. Resten är framför allt företag och kommuner.
Att en hemsida eller en blogg får skydd enligt yttrandefrihetsgrundlagen innebär en mängd saker. Bland annat innebär det att själva rättsprocessen ser annorlunda ut. Vid rättegångar i yttrandefrihetsmål sitter en jury med. Om juryn friar den åtalade går personen fri. Något som gör det svårare att fällas för till exempel förtalsbrott enligt yttrandefrihetslagen än enligt brottsbalken.
En annan fördel är att myndigheter inte har rätt att förhandsgranska det som skrivs på bloggen eller hemsidan om den omfattas av grundlagsskyddet. Om någon har sagt något till bloggaren i förtroende är grundlagsskyddet extra viktigt. Meddelarskyddet gör nämligen att det är förbjudet för myndigheter att ta reda på vem bloggarens källa är.
Källa SVD.
Inskränkningar som finns i de flesta länders yttrandefrihet gäller brott mot upphovsrättslagar, uppvigling, förtal, olaga hot, spioneri, olaga våldsskildring med mera. Europakonventionen anger följande skäl som är godtagbara för att begränsa yttrandefriheten:
* ”…hänsyn till den nationella säkerheten,
* den territoriella integriteten eller den allmänna säkerheten,
* till förebyggande av oordning eller brott,
* till skydd för hälsa eller moral,
* till skydd för annans goda namn och rykte eller rättigheter,
* för att förhindra att förtroliga underrättelser sprids eller
* för att upprätthålla domstolarnas auktoritet och opartiskhet”.
Som ni ser finns det utrymme för tolkningar här.
“Censur” kallas det när det politiska systemet, offentliga organ eller förvaltningar, bestämmer att någon inte får föra fram sina åsikter eller att något medium ska stängas ner/förbjudas att fortsätta publicera eller på annat sätt göras oåtkomligt för allmänheten.
“Redigering” kallas det när ett medium, exempelvis en tidning eller en bloggare, bestämmer att vissa delar av ett inlägg inte ska publiceras
“Refusering” kallas det när ett helt inlägg inte tas in i medierna ifråga.
Det verkar som om många bloggare inte har dessa skillnader klara för sig. Dessvärre verkar det också som om somliga myndigheter och politiska enheter inte vet vilka lagar som gäller.
Grundlagen kan få en intressant betydelse också
