Grundlagsskyddet som det är tänkt, nu har vi allehanda IPRED/FRA lagar som förvirrar och hur starkt detta grundlagsskydd är nu, vet inte jag i alla fall.
Men officiellt ännu vad jag förstår så gäller:
Yttrandefrihet omfattar rätt att yttra sig muntligt samt rätten till att föra fram åsikter i radio, tv och liknande medier, utan censur eller bestraffning. I FN:s universella deklaration om de mänskliga rättigheterna formuleras den som ”Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser.” En liknande text finns också i Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Yttrandefrihet regleras ofta i ländernas grundlagar.
Yttrandefrihetsgrundlag (1991:1469)
Vad innebär grundlagsskyddet.
För att en hemsida ska skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen krävs det att sidan registreras hos Radio- och tv-verket. I januari 2003 infördes möjligheten att registrera hemsidor för att få skydd av grundlagen. Sedan dess har verket fått in 474 anmälningar om att få omfattas av skyddet. Av dem är färre än 100 privatpersoner. Resten är framför allt företag och kommuner.
Att en hemsida eller en blogg får skydd enligt yttrandefrihetsgrundlagen innebär en mängd saker. Bland annat innebär det att själva rättprocessen ser annorlunda ut. Vid rättegångar i yttrandefrihetsmål sitter en jury med. Om juryn friar den åtalade går personen fri. Något som gör det svårare att fällas för till exempel förtalsbrott enligt yttrandefrihetslagen än enligt brottsbalken.
En annan fördel är att myndigheter inte har rätt att förhandsgranska det som skrivs på bloggen eller hemsidan om den omfattas av grundlagsskyddet. Om någon har sagt något till bloggaren i förtroende är grundlagsskyddet extra viktigt. Meddelarskyddet gör nämligen att det är förbjudet för myndigheter att ta reda på vem bloggarens källa är.
Källa SVD.
“Censur” kallas det när det politiska systemet, offentliga organ eller förvaltningar, bestämmer att någon inte får föra fram sina åsikter eller att något medium ska stängas ner/förbjudas att fortsätta publicera eller på annat sätt göras oåtkomligt för allmänheten.
“Redigering” kallas det när ett medium, exempelvis en tidning eller en bloggare, bestämmer att vissa delar av ett inlägg inte ska publiceras
“Refusering” kallas det när ett helt inlägg inte tas in i medierna ifråga.
Det verkar som om många bloggare inte har dessa skillnader klara för sig. Dessvärre verkar det också som om somliga myndigheter och politiska enheter inte vet vilka lagar som gäller.
Något som är viktigt för våra lagar är att e.v. korrupta politiker granskas och för att det skall göras effektivt behövs en författningsdomstol gå gärna in här och skriv under att Sverige behöver en. Gå in på varjagers sida och få en genomkörare när ni ändå håller på
